Hur avgör en PON-valp vad som går att äta? Enkelt: Går den in i munnen?

;-)

//Husse

Det här med att fostra en valp är en spännande resa. Vår Maya börjar ta form och visar vem hon är.

Här är det en mjuk men fast hand som gäller. Hon känner direkt om vi är irriterade på henne. Då svarar hon med samma mynt.

Om vi istället låter henne vara med (i den mån det går) så är hon världens mest medgörliga hund. Plocka ur diskmaskinen, ta in posten t.o.m dammsugningen blir en spännande upplevelse.

Ibland blir dock behovet av uppmärksamhet för stor. T.ex när familjen vill kolla på tv en stund. Det tycker Maya är jättetråkigt! Då kommer Pirayatänderna fram och allt inom räckhåll duger jättebra för att få uppmärksamhet.

Då är det bara en sak som gäller. Upp med jycken på andra våningen och för med gallret. Efter en stund i lugn och ro så brukar attacken vara över och vi får världens gosigaste hund tillbaka!

Matte

Maya sköter sig hela nätterna. Sover tryggt på sin plats på golvet. Ibland vaknar hon och vill upp en sväng i sängen för att 'hälsa' men hoppar snart ner igen.

På morgonen när vi går ut så gör hon vad hon ska, både 'stor och liten konst', som vi brukar kalla det.

Det roliga är att när hon sätter sig att kissa, tittar hon på en och slickar sig om munnen... (Hun brukar få godis när hon är duktig och kissar ute).

//Husse

I kväll satt matte och tittade på tv, Maya låg och sov ensam på övervåningen.
Maya vaknar vid halv tio och går ner. Skäller en gång, sätter sig sen och kissar på mattan....
(suck)

Ett skall betyder alltså:

-Jag behöver gå ut nu!! För sent!

//Husse

6,4 kg + 0,7

Maya började kissa en liten skvätt inne, då rusade jag ut med henne. Inget mysigt att stå i daggvått gräs i bara strumplästen...

Pratade lite med grannarna.

Efter en stund ville Maya in, men jag misstänkte att det var för att kissa  så jag beslöt att se till att hon var kvar ute. Då började hon leka Katt-och-råtta med mig för att ta sig upp på trappan. Var gång hon lyckades slutade det med att jag bar ner henne igen. 

Jag VISSTE att hon var nödig så jag hämtade snabbt ett koppel och var kvar på gräsmattan (iklädd bara strumpor, i mörkret i daggvått gräs... suck!)

Hon drog, stretade och kämpade. Gnällde, pep och skällde. Bara för att komma in... Jag gjorde ALLT för att hon skulle stanna ute och kissa, lock och pock, godis lek o kel.... Inget hjälpte.

Till sist gav jag upp (enerverande att försöka hindra en gnällande valp) och mycket riktigt. Vi hann inte in förrän hon kissade på golvet. Suck!!!

Första gången jag varit med om en hund som gnällt för att den vill IN och kissa...

//Husse

Idag tänkte jag vara mer envis än Maya:

09:00

Jag vaknar, tar en snabb kopp kaffe och går genast ut med Maya. Matte har redan rastat henne en gång innan hon gick till jobbet 07:30

09:30

Vi har nu gått en lång, men långsam promenad och börjar närma oss hemmet. Maya har inget gjort men varit på gång flera gånger.

10:00

Nu har vi varit i trädgården en kvart. Maya går fortfarande kopplad. Inget gjort än... Jag tänker INTE ge upp utan vara envisare än Maya och inte gå in förrän hon gjort det hon ska. Hon brukar inte vilja göra något när hon är kopplad...

10:30

Har nu tagit av kopplet. Maya springer omkring och leker. Tar ifrån henne hennes favoritsnacks: Torkad pantersnigel (blä). Maya springer omkring som en tok (som vanligt) och leker.

11:00

Jag börjar själv få lite påträngande behov och vi går in en kort sväng. Hinner knappt in förrän Maya sätter sig inne att kissa. Snabbt som ögat tar jag ut henne igen.

11:10

Maya rymmer! Hon drar fort som ögat ut på gatan och in i grannens trädgård. Jag far efter och försöker locka på henne. Hon är på sitt busiga humör så att gå fram till henne får henne bara att rusa iväg. Då sätter hon sig och gör en rejäl hög framför grannens trappa (suck, tur att dom inte är hemma). Nu blir man väldigt kluven: Ska man berömma eller inte.... Jag berömmer henne iaf, plockar upp hennes lämningar och går in i vår trädgård... DÅ kissar hon i trädgården!! Mer belöning!!

11:14

Jag tar min frukost och sätter mig vid datorn...

Mitt i allt jobb med Maya minns jag något jag hört: Ju svårare det är att få en hund rumsren, ju bättre är det! Det tyder på ett mycket starkt psyke och stor självständighet. Frågan är bara om det är påhittat av någon som inte fick sin hund rumsren eller om det ligger någon sanning bakom...

//Husse

Idag tog vi en sväng till våra svampmarker och givetvis var Maya med.

Till en början med fick vi gå en bit och Maya skuttade glatt runt. Vi hann inte ens fram till svampställena innan vi hittade kantarell...

Maya var väldigt nyfiken när vi hittade saker på marken och plockade upp.

"Vad håller matte på med?"

Efter en stund började hon fatta vad vi höll på med och då skulle man haft 3 armar! En till korgen, en till svampen och en till att hålla Maya ifrån det hela...

Hon visade mycket intresse för alla kantareller så vem vet? Kanske vi har fått vår första svamphund.

Visst ser hon stolt ut!

Eftersom Maya är såpass liten blev det bara en kort tur, men vi kom hem med korgarna fulla så det blev lyxkvällsmat: Varma mackor med kantarellstuvning! 

Och Maya sov en lååång stund..... 

//Husse & Matte